Vad är kol?
Kol är det grundämne som både vi själva och växtligheten huvudsakligen består av. Kol som släpps ut i luften förenas med syre och blir till koldioxid. Koldioxid är en gas som nämns ofta i klimatdebatten eftersom den påverkar klimatet negativt.
Träd som växer tar upp koldioxid ur luften och använder det i fotosyntesen, som med hjälp av solljus, vatten och näringsämnen ur marken producerar syre och kolhydrater. Kolet binds på det här sättet i trädets ved och bevaras där om trädets fälls och används till byggnader eller slöjd. Men om veden blir till pappersmassa eller bränns frigörs det lagrade kolet och blir till koldioxid.
Kolsänka och Kolkälla
Kolsänka är ett område som binder mer kol än det släpper ut. så att det förhindras att förenas med syre och bli till koldioxid. Ett enda träd kan inte sägas vara en kolsänka. Det är först när trädens kronor, skogens krontak, sluter sig som ett tak som man kan räkna med att skogens träd tar upp mer koldioxid än vad som avges från marken.
Om ett område skog avverkas kommer inte träden finnas där och ta upp kol ur marken eller koldioxid ur luften. Det området avger mer kol än det tar upp och blir vad man kallar en kolkälla. Då är det viktigt att det sker snabb återväxt av träd för det tar mellan 8–13 år, beroende på vilken del av Sverige skogen finns, innan träden tar upp mer koldioxid än vad som avges. Effekten avtar dock något med ålder då merparten av träden inte växer i samma takt och döda träd avger kol när de förmultnar eller äts av insekter.
Men plantering av ny skog är inte alltid en bra lösning. Näringsfattig mark som exempelvis en tundra kan vara en kolsänka även utan skog och all kol som frigörs om man med maskiner skulle bearbeta marken och plantera träd är inte säkert att den nya skogen kommer kunna ta upp. Ny skog allena kan inte rädda klimatet utan den enda långsiktiga lösningen är att minska våra utsläpp av växthusgaser.
Skog, träd och slöjd ingår gemensamt i ett ekologiskt kretslopp som kan påverka våra utsläpp av växthusgasen koldioxid.
Att slöjda medvetet
Om du vill slöjda någorlunda koldioxidneutralt, fäller du bara det eller de träd du behöver, slöjdar så mycket som möjligt av materialet, komposterar* spån och andra rester, samt planterar nya träd. Gör saker som håller länge och som går att reparera. Så länge det slöjdade föremålet brukas och bevaras är kolet bundet till materialet. Spån och sådant som inte kan användas tillför kol till marken genom nedbrytningen i en kompost. De nya, unga träden tar upp koldioxid ur luften och genom fotosyntesen bygger ny biomassa i form av stam, rötter och grenverk.
*Under nedbrytningsprocessen i komposten bildas koldioxid, men det går långsamt och tas till största delen upp av andra växter och nettoutlsäppet av koldioxid är mindre i jämförelse med till exempel förbränning av spånen.
Källor: Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet genom Besök forskning.se