Trädet

Sälg är en av ca 20 salixarter som förekommer i Sverige. Den vandrade in efter isavsmältningen för 12 000 år sedan och finns idag i hela landet med undantag för nordligaste Norrland.

Bladen är eliptiska med en glatt översida och gråvit finhårig undersida. Den kan växa antingen som ett 15-20 meter högt träd eller som en stor buske. Barken på unga träd är slät och grönaktig men med åldern blir den grå med breda sprickor.

Sälgen trivs bäst i solen men ställer annars inte så stora krav på miljön. Den växer snabbt och blir sällan äldre än ca 60 år. Den tål vinterkyla bra men är känslig för vår- och höstfrost. Sälgen har ett grunt rotsystem men är ändå stormfast. Den tidiga blommornas nektar och pollen är viktig vårföda för bin och andra insekter, och därmed även för fåglar.

Virket

Veden är gulvit i splinten och rödaktig i kärnan. Virket är lättbearbetat, mjukt, segt, böjligt och lättkluvet.

Sälg har framförallt använts vid tillverkning av husgeråd. Det är trevligt att tälja i, men inte särskilt slitstarkt.

Sälg har i perioder varit populärt till svepaskar, både för att det är lätt att svepa men också för den röda tonens skull. Raka skott används till korgflätning. Av sälgmasur, de knölar som kan bildas vid sälgens rötter, tillverkas knivskaft, kåsor m.m.

Bark från raka sälgskott kan under savtiden dras loss från veden för att bli till sälgpipor eller andra blåsinstrument.

Idag används sälg även till massaved.

Visste du att:

• Barken kan användas till skinngarvning.
• Förvarningskärl för mjölk och grädde skulle enligt vissa helst göras av sälg. Dels för att virket var tätt men också för att det ansågs ge mer grädde på mjölken än vad andra träslag gjorde.
• Sälgen har i folktron skyddat mot sjukdomar och onda makter. Man badade nyfödda och sjuka barn i vatten som kokats med barken. Både sälgens bark och blad har senare visat sig innehålla salicylsyra, som har inflammationshämmande egenskaper.
• Under den katolska tiden i Sverige tog man blommande sälgkvistar till kyrkorna i samband med palmsöndagen. Detta berodde förmodligen på att sälgens blad kan tänkas likna palmblad. Sälgen kallades också ibland för palm.